ClosePlease login
Micke af Ekenstam njuter av nysnö i Narviks liftystem.
Micke af Ekenstam njuter kall snö nära ett varmt hav.

De flesta av oss sätter likhetstecken mellan bra skidåkning och puder. Därför använder många skidorter lössnöbilder i sin marknadsföring, trots att de mest erbjuder skidåkning bland isiga pucklar. Men chansen att du ska pricka ett stort snöfall under din semestervecka är ganska liten, trots lockande puderbilder. Så vill du köra lössnö ska du leta efter skidorter med mycket nederbörd. Men vad krävs det för att en skidort ska få många meter snö? Inte så mycket, men ett hav, kyla och ett berg som ligger i vägen är en bra början.

Varm luft ger kall snö
Den mesta nederbörden i bergen är, speciellt vintertid, orografisk. Fenomenet förklaras enklast med att varm luft kan hålla mer fukt än kall. När varm havsluft med hjälp av vind pressas över ett bergsmassiv kyls den ner. Följden blir att den nu kallare luften måste göra sig av fukt och då bildas nederbörd. Är det tillräckligt kallt faller denna som snö. Effekten av fenomenet är att mest nederbörd faller nära toppen på vindsidan av en bergskedja nära ett hav. När molnen glider ner på andra sidan bergen har de gjort sig av med mycket av fukten och därför blir nederbörden mycket mindre på ”baksidan” av en bergskedja. Det är därför som Riksgränsen har 900 millimeter i årsnederbörd och Abisko, 3 mil österut, har 300 millimeter. Abisko ligger i nederbördskugga bakom det massiv som Riksgränsen ligger mitt i.

Vad betyder det för mig som skidåkare?
Den orografiska nederbörden gör att det finns tre områden i världen (där det finns skidorter) där det snöar extra mycket. Dessa områden är nordvästra USA/västra Kanada, nordvästra Japan och väster om den skandinaviska bergskedjan. På hemmaplan gör det att orter som Sogndal, Röldal och Myrkdalen ofta har mycket snö. I Alperna betyder den orografiska nederbörden att de orter som får ta första smällen när milda atlantvindar stiger upp över bergskedjan får mest snö. Det är därför som skidorter i östra Schweiz och västra Österrike ofta ligger högt i snödjupstabellerna. De är helt enkelt i vägen när nordvästliga lågtryck drar in över Europa.
Lågtryckens bana in över Europa styrs mycket av den Nordatlantiska Oscillationen. Det är ett fenomen som bygger på skillnaden i lufttryck mellan Azorerna och Island. Är det stora skillnader i tryck tar lågtrycken gärna en bana över norra Europa. Är skillnaden liten går lågtrycken längre söderut och vädret blir torrare och kallare här i norr. Vid dessa tillfällen kan Alperna få en snörik vinter som påminner om en normalvinter i västra Norge.

Snösäker arbetar med kunskap för att hitta bra och säker snö. Vi sprider kunskapen genom böcker, sajten Snösäker.se och föreläsningar/homepartyn.